nu är det nära, såå nära.

mitt spel funkade inte alls i helgen, spelade som en gris på två ben. jag tror jag har sagt att jag ska lägga ner skiten minst 10 gånger. men alla tjatar om att det är nu du ska sattsa som fan, vänd ilskan till något bra osv. och efter många om och men så är det så det blir, jag fortsätter! vad är jag för tönt om jag lägger ner när det börjar gå dåligt? nej nu är det jag som ska träna som fan!

om man inte tänker på spelet var väl helgen ganska bra, var i matfors från 10-15 på lördagen med en hel hög killar. hanna spelade på andra hallen. vid 15 hade jag spelat klart mina singel matcher så vi drog in till sundsvall till den andra hallen för att senare åka tillbaka för min och olovs match senare. men svidde ringde efter ett tag och sa att vi hade fått wo, semi på söndagen alltså. 
efter ett långt degande med hanna och mysan på sporthallen drog jag och pappa och åt lite efterlängtad mat på donken (jag vet att jag är hemskt onyttig, men mat som mat just då). på kvällen satt pappa, svidde, christoffer och jag i några soffor i baren och pratade. melodifestivalen stod på, vilket skämt det där har blivit alltså. jobbigt att lyssna på! 

som sagt stämde inte mitt spel alls i helgen, och i våran tidiga mixet match i morse stämde det inte för olov heller. så vi förlorade en hemskt skämmig match och gick och halvsurade. jag fortsatte prata om att sluta i skitsporten. 
 
men nu äre jag som ska sattsa lite, eller inte sattsa utan träna så jag blir lite bättre. så jag slipper skämmas för jag är så jävla dålig. ja, så var det faktiskt i helgen.

maja westberg